Sunning

Fy fan!

 Det är så vidrigt det som händer i Indien man undrar vart världen är på väg! Konstant händer det hemskheter i närheten och långt borta allt från terrorattacker till våldtäkter till utnyttjande av olika slag. Man ska känna sig lycklig över att man har haft sån tur att födas i en välbärgad svensk familj som har råd med villa, bil och hundar problemet är bara att man inte inser det till fullo. Någon sa nån gång "you won't miss it 'til its gone" och det är så sant. Ibland så inser man dock att man har haft tur, jag kan ju referera till au pair familjer (även om det kanske inte riktigt ligger i samma klass som annat).

 I detta lotteri om familjerna kan man dra riktiga nitlotter och höga vinster, jag har fått en högvinst men har kompisar som dragit riktiga nitlotter.

• Josefin har fått jobba i mammans butik utan extra ersättning, vaknat upp till en utskällning bestående av falska anklagelser för att sen på kvällen få sparken! Hon åker hem ikväll.
• Etti som efter tre veckors jobb och bråk med mamman blev utkastad i onsdags morse efter att barnen ljugit och sagt att hon slagit dem!! Var i på Louvren i onsdags och tog en tur till kyrkan och hittar nedstämd Etti. Tack och lov så fick hon hjälp av kyrkan sen så fick hon följa med mig hem och sova här. Hon sitter på bussen nu och är hemma i Malmö om några timmar efter en lång bussresa.
• Sandra som stannade några veckor fyllda av nedstämdhet och sömnbrist men nu är tillbaka i ny familj efter kraftsamling i Sverige under tre veckor (nu är det bra).
• Mickan som t.o.m. blev slagen av barnen i sin första familj men nu har det bra i en ny.
• Nadja min granne som har en skum värdmamma som ibland är snäll och trevlig men oftast visar mindre av den sidan och har en elak tolvåring .

Sen så finns det en hel del andra som trivs sådär men inte är direkt olyckliga. Som Adrinée brukar säga när hon hör talas om au pairer som inte har det bra "Nous, nous sommes peut-être une famille bizarre mais nous ne sommes pas mechants" (Vi är kanske en underlig familj, men vi är inte elaka). Hon har verkligen rätt inställning när det gäller au pairer och ser det som att man bjuder in någon i sitt hem för att dela med sig av kulturen och dela ett liv, hon menar att det är ett utbyte som ska byggas på respekt för varandra. Och det är ju så det ska vara men när man tittar på hur verkligheten ser ut så är det en naiv bild för som Christophe sa när vi diskuterade detta så ser många det som att au pairer är billig arbetskraft och behandlar dem därefter. Det är synd.